.

Happiness is in the radiowaves!

Kaddi får här symbolisera tha happiness med his smile :D

Jag tänker berätta om veckan, för jag tror att jag kommer glömma bort det efter några månader eller år. Så kommer jag kanske tänka: nämen vad gjorde jag i januari 2009? Fast ja kommer knappt igår de nu. Men jag gör ett försök

Vi börjar med förra helgen: Linis fyllde år. Vi bakade hela fredagen, blåste upp ballonger, bar kakor och partajade hela lördagen, och städade hela söndagen.
Måndag: Jag gick i skolan, första måndagen detta år, gick på yoga med karin, emma och karins mamma och var på tekis.
Tisdag: Hade min första baslektion med mackan, träffade ed har ja för mig. Vi försökte hitta jobb. Utan framgång^^
Onsdag: Jaa vad gjorde jag i onsdags? Jo ja gick till tekis.
Torsdag: Träffade emma efter skolan, åt middag hos henne, och var på våran första balettlektion. Jag höll på att skratta ihjäl mig. :D
Fredag: Jag hängde med linis och emsan, tittade på let's dance åt tårta och pratade.
Lördag: Jag spelade bas jättelänge och fick en basblåsa. Sedan träffade jag töserna igen (lina, emma och karin), det var party med franskt tema. Vi handlade, lagade middag med förätt, huvudrätt och två efterätter, och tittade på en fransk bra film som heter Ensemble, c' est tout. Eller om man vill: Tillsammans är man mindre ensam.
Söndag: Idag alltså. Jag gick på yoga igen. Det var en crazy instruktör som sa rörelserna man skulle göra supersnabbt så att ingen hann med. Efter det gick jag hem åt mat och duschade och bagav mig till tekis en stund.



je va déménager á Paris <3

Alldeles nyss gick jag mitt livs jobbigaste promenad. Jag hade varit hos lina med edsan. Vi sa farväl vid hennes port och jag fortsatte ensam. Till en början gick de ganska bra förutom att de kom en bil som ja trodde skulle kidnappa mig och skicka iväg mig till ett land långt borta. Men bilen visade sig vara fredlig, och körde bara lite långsamt sådär. Men när jag gått en bit förvandlas plötsligt trottoaren till en isbana. Jag halkar omkring där med mina converse och kommer ingenstans samtidigt som jag är fruktansvärt kissnödig. Dessutom börjar det blåsa i motvind. Det blir som ett såntdär matteproblem som man fick i åttan "hur lång tid tar de för snigeln som kryper upp för en rutchbana att komma upp till toppen om den för varje decimeter den tar sig upp åker tillbaka fyra centimeter?". Lägg på kissnödig på det så går de ännu långsammare. Fruktansvärt!

Hej. Jag har kommit på att mina vänner som jag gillade egentligen är själviska dumhuven. Det är synd. Lou Reed skivan är hackig. Det är också synd. Fast jag mår ändå bra idag, förmodligen tack vare yogan. Jag ska bli en japanska master of yoga nån dag. Men de får vänta några år. När jag blir gammal och vis, då är de dags. Nu ska jag fokusera på basspelande, pengasparande, balett, mina älskade snälla vänner, gröt med honung i, lou reed och hänga upp mina kläder som har flyttat ut ur garderoben. Det ska nog gå bra.

Emma berättade just för mig om ensån där charmig grabb som jobbar på ett cafe, som alla flirtar med, som alla vill vara, som jobbar på kvällarna. På helgerna efter jobbet går han ut med sina vänner och hittar på roliga saker. En sån vill jag vara ett tag. En sån vill ja ha också. Sen vill jag ut och upptäcka södra sverige på en cykel. Och hänga lite på peace and lööv. Sommar för tusan!